Denna dag lastade vi Lovis och begav oss till Hallsbergs Ridklubb för att starta två av tävlingsklasserna i en Pay & Ride, helgen innan den anmälda lokala dressyrtävlingen hos Glanshammars RK. Framridning skedde utomhus och programridning i ridhus. I första klassen, LC:2, skrapade vi ihop 47,32 % med 1 felridning. Lovis kändes stel, seg (motorn totaldog inne på banan, jag fick kämpa så att jag flåsade) och osamarbetsvillig, jag kände mig som en säck potatis som släpade och "bankade" Lovis runt banan med mina skänklar. Känslan var helt enkelt vidrig! Trots detta övertalades vi att försöka oss på nästa klass, när vi ändå fanns på plats. Lovis kändes lite mer mjuk på framridningen. I LB:1 skrapade vi ihop 51,03 % med 1 felridning och förbättrade därigenom våra poäng och vår ritt jämfört med den första klassen. Även känslan var bättre och Lovis var en aning mer framåt och med en gnutta mer energi, även om bjudningen var svag även där. Jag kände mig däremot som en hemsk ryttare och sa till domaren att det inte kändes bra. Hon höll med om att Lovis verkade osamarbetsvillig men sa ändå några betröstande ord om min ryttarinsats.
Efter detta valde jag att stryka mig från kommande tävling i Glanshammar och att inte anmäla mig till resterande planerade tävlingar i år. Känslan och samspelet måste helt enkelt bli bättre! Jag vill inte vara en ryttare som släpar en häst runt banan enbart för tävlingens skull, jag vill finna ett samspel. Det ska kännas bra och man ska ha kul tillsammans!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar