Uteritter och övertid

I måndags blev det uteritt på Karlsdal, med Julius, som sista lektion för terminen. Julius kändes en aning "stretig" i början av turen och han ville inte riktigt slappna av. När vi hade travat ett par omgångar började han slappna av. Sedan fick vi galoppera, i full fart, uppför två branta, snirkliga backar. Det var en underbar känsla, att bara "släppa iväg" hästen och känna dess kropp arbeta under en. Julius tog i för kung och fosterland uppför den brantaste backen, "galoppbacken", men det kändes ändå kontrollerat hela vägen. Han sprang inte ifrån mig. Jag fick ställa mig upp i balanserad "hoppsits" och helt enkelt bara följa med hästen. Efter att vi hade galopperat så släppte det och Julius kom på tygeln, i den där fina formen som han kan ha, och "sköt på" ordentligt i traven. Jättehärligt!

I tisdags blev det uteritt även på Karlslund, med "lillkillen" Nobel (se bild), född -05. Nobel slappnade av ganska mycket så fort jag satte mig i sadeln och började arbeta honom i skritten. Vi fick gå först i ledet, efter ridläraren P, och Nobel skötte sig utmärkt! Han reagerade en aning, ett par gånger under ritten (bl.a. när vi red förbi en traktor och när vi skulle rida över en bro) men han höll sig i skinnet hela vägen. Rutinerade Royal Gold, däremot, fjantade sig genom att stanna och börja backa när vi skulle rida förbi traktorn, haha! Vi red fram till ett gärde där ridläraren P sa åt oss att arbeta hästarna fritt, i alla gångarter. Jag blev en aning lat och arbetade inte fram framåtbjudningen ordentligt, så vi lunkade på en aning i början (även om Nobel var hyfsat stadig i formen). I galoppen försökte jag att få fram honom mer däremot, på "långsidorna", och jag stod mycket upp i lätt sits för att ge honom mer utrymme att arbeta med ryggen. Jag upptäckte att han var starkare i sin vänstersida, då han hela tiden ville fatta vänster galopp även i högervarvet. Sista försöket, innan vi skulle rida tillbaka till ridskolan, fick jag dock till en fattning även i höger galopp. I traven, när vi red hemåt, kändes Nobel fin och stadig med bättre tempo och framåtbjudning. Jag fick "skjuta fram" honom en aning med sätet och då kändes han riktigt fin! En otroligt rolig häst att rida som har ett väldigt stabilt psyke, trots sin ringa ålder.

Igår skulle jag och Lovis rida dressyrträning för en mycket duktig dressyrtränare, vilket jag hade sett fram emot länge. Detta för att vi skulle få möjlighet att slipa på vårt samspel, inför nästa helgs tävlingsdebut. Oturligt nog blev jag beordrad att arbeta övertid (för första gången på nya jobbet). Därför ringde jag till Lovis ägare, M, och sa åt henne att hon fick rida träningen istället för mig och att jag skulle bjuda på den. Är glad att träningen kom till nytta i alla fall och Lovis och jag ska rida en dressyrträning för gårdsägaren, G, på lördag istället.