Lovis kändes pigg och framåt under dagens dressyrpass. I skritten sökte hon sig till handen och kändes mjuk i munnen. Hon var däremot ganska stel i vänstersidan och stretade emot en del. Det var mycket störningsmoment runt omkring, bl.a. traktor som tömde gödselstacken. Lovis reagerade knappt på störningsmomenten i skritten. När vi skulle börja trava åkte huvudet upp i luften och hon sprang iväg, nästan taktade, runt banan. Jag red fram till Lovis ägare (som fotade) och sa att jag inte riktigt visste hur jag skulle få Lovis att slappna av i traven. Ägaren, M, föreslog att jag skulle släppa dressyrspöt då Lovis ibland kan få för sig att springa ifrån när man rider med dressyrspö. Jag släppte spöt och Lovis kändes inte lika "hetsig" i steget. Hon var däremot forfarande väldigt stretig. Då kom gårdsägaren, G, fram och frågade hur det gick. Jag och M berättade att det gick dåligt, då Lovis inte ville slappna av i traven. G instruerade mig då att prova två lösgörande övningar (och ta på sporrar, för att Lovis skulle känna och respektera skänkelsignalerna bättre), för att få Lovis att lossa i bogarna.
1. "Skänkelvikning mot staket" - övningen gick ut på att vända Lovis mot staketet och rida på spåret men använda ytterskänkeln till att flytta ut baken innanför spåret samtidigt som innerskänkeln agerade mothållande. Denna övning gjordes några steg i taget, längs långsidan, för att sedan låta Lovis rida rakt några steg (efter klapp och beröm) och sedan rida övningen igen. Staketet agerade som hjälpmedel att hindra Lovis från att "gå ifrån" och slippa undan arbete. Efter att vi hade gjort denna övning några gånger (vilket genast gav resultat, då Lovis successivt började lossa i bogarna) gick vi över till nästa övning:
2. "Serpentinbågar och flytta från skänkeln" - denna övning var att göra ett antal mindre serpentinbågar över ridbanan, ca. 7 st. I övergången från en serpentinbåge till en annan skulle jag flytta Lovis för skänkeln några steg, in i den förra serpentinbågen, och därmed även byta ställningen. När vi gjorde denna övning började Lovis ta i ordentligt med kroppen och hon hade börjat mjukna upp ordentligt. Hon kändes mycket mer böjbar i kroppen och jag hade mindre "tyngd" i tyglarna. Jag var däremot helt slut, då den kvava luften kombinerat med ett dressyrpass på gulingen Lovis, tog rejält av min energi! Som G sa: "På Lovis får du verkligen arbete i varje steg".
Dessa två övningar, i kombination med ridning i dressyrsadel, gav en fin känsla i ridningen (när Lovis började lossa i bogarna) och jag kommer att använda mig av dessa övningar på framridningen inför den lokala tävlingsdebuten i Karlskoga - som närmar sig med stormsteg! Känner dock att jag måste bli starkare i mellandelen och "hålla ihop" mina skulderblad bättre. Det är lätt hänt att jag "hukar framåt" när jag rider en häst som är lite stark i munnen - kroppen "dras framåt" i tyglarna. Jag måste använda mer styrka och stadga till att hålla emot istället och behålla en rak, balanserad sits!
Efter dressyrträningen på Lovis blev det en skogstur på Lina Fortune - i ösregnet. Krävde inte så mycket av henne, vi hade mest roligt ute i skogen. Linis frustade nöjt och verkade väldigt glad över att komma ut i skogen en sväng, trots regnet (och att hon är en häst som är jättefjantig när hon ser en vattenpöl).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar